Dagsmeja
Morgonluften avlämnade sina brev med frimärken som glödde.
Snön lyste och alla bördor lättade—ett kilo vägde 700 gram inte mer.
Solen fanns högt över isen flygande på stället både varm och kall.
Vinden gick fram sakta som om den sköt en barnvagn framför sig.
Familjerna gick ut, de såg öppen himmel för första gången på länge.
Vi befann oss i första kapitlet av en mycket stark berättelse.
Solskenet fastnade på alla pälsmössor som frömjöl på humlorna
och solskenet fastnade på namnet vinter och satt kvar där tills vintern var över.
Ett stilleben av timmerstockar på snön gjorde mig tankfull. Jag frågade dem:
»Följer Ni med till min barndom?« De svarade »ja«.
Inne bland snåren hördes ett mummel av ord på ett nytt språk:
vokalerna var blå himmel och konsonanterna var svarta kvistar och det talade så sakta över snön.
Men reaplanet nigande i sitt dåns kjolar
fick tystnaden på jorden att växa i styrka.
Notes:
Read the English-language translation, “Midday Thaw,” by Patty Crane.
From The Blue House: Collected Works of Tomas Tranströmer, translated by Patty Crane. Copyright © 2011 by Tomas Tranströmer. Translation copyright © 2023 by Patty Crane. Used with the permission of The Permissions Company, LLC on behalf of Copper Canyon Press, coppercanyonpress.org.
Source: Poetry (July/August 2023)